Tuesday, May 15, 2012

Torvkåta - Peat Goahti

Last years student at Kretsloppshuset named Johan build a very nice Torvkåta also known as Peat Goahti in a near by forest. I plan to retreat to it for two days and live in it with my dog Bailey. Kåtans door was falling apart so I screwed it together with some heavy duty screws. Im not sure Johan would be very happy with what I did since he used the old method of fixing the door with wood pluggs. On the practical side, the door is defenetly holding now :)

I have found some photos and info on his blog and wanted to post them here so my readers can get some insigth in how such Torvkåta comes to be;

Text is in swedish!

"Under förra veckan så har vi på kursen varit uppe på platsen där vi ska sätta upp det
timmerhus som vi plockade ner och flyttade i våras. Under arbetet med att frilägga marken
inför plintgjutande till grunden flyttade vi undan ganska mycket torv.

Mmmh, torv...

Det är ju i allmänhet synd att låta saker förfaras, så också med torv och ett ypperligt
tillfälle att bygga en torvkåta!
Jag bad om lov att gallra undan lite gran på området som min skola förvaltar. Jag valde ut en plats och så började jag skaffa mig material. Allt virke barkas, Det förlänger livslängden avsevärt. 
Det ultimata hade varit om jag hade tid att låta virket torka ordentligt. Men eftersom jag har två månader kvar
på kursen så får det bli att jag bygger av färskt. Det går nog bra ändå.
Så här långt har jag kommit i skrivande stund. Början till nedre delen av stommen.
Sedan kommer det tillkomma en "takstol" med längre slanor som möts vid en fyrkant som blir rökhålet.
När hela stommen är uppe ska allt täckas med mindre slanor som blir innerväggen.

Innan man sedan lägger på torven är det bra med någon sorts fuktspärr mellan innerväggen och torven. I den bästa av världar hade jag använt torkad björknäver. En ypperlig och beprövad fuktspärr. Men nu är det lite svårt att få tag på så mycket näver och det behöver många månade att torka. Så det fick bli en annan lösning.
Först tänkte jag fara till en bygghandel och handla tjärpapp. Men så hände något mycket lämpligt.
Taket på skolan ska bytas, så i samma veva som jag är i fyltspärrstankar kommer, jag vet inte, 40 meter platonmatta nerfarande från taket ner i en container bredvid skolan. Och med mig efter.
Platonmatta är alltså sån där platsmatta med knölar på som man vanligtvis har runt källargrunder och liknande.
Dessutom medföljde lämplig nubb. Win!

Så jag får försvara mig med att jag åtminstone använder återvunnet material.

Mer om detta senare."

"Ja, nu go' vänner så har det hänt endel sen sist.
Senast jag skrev om torvkåtan hade jag fått upp lite av
stommen... Nu är jag klar.
Inte mycket av en följetong. Men jag ska försöka redogöra för vad som har hänt.

Detta har hänt.

Jag gjorde kanske två ryck till innan stommen var så gott som färdig.
Nu i helgen hoppade Kurt med på projektet och jävlar vilken fart det tog. Det går
helt enkelt mycket snabbare när man är två... så gott som dubbelt så fort, faktiskt.
Så har jag ändrat lite planer på vilka material jag tänkte använda. Till en början tänkte jag
göra själva "innerväggen" med slanor och liknande. Men så fick jag en gåva från ovan!
Detta i form av ett gäng byggubbar som slänger ner Hur mycket råspont som helst från taket
som dom håller på att byta på vår skolbyggnad.
Jag funderade lite på hur hållbarheten skulle bli på det här bygget och jag måste
erkänna att jag var lite orolig hur kåtan skulle stå pall med massor av torv på och dessutom
med snö på vintern. Det var lite vingligt när bara stommen stod. Men i och med att sponten
kom på så blev det väldigt stabilt.
 Förra inlägget berättade jag om platonmattan som kom neddimpande.
När väggarna var på plats var det dags för den samma att spikas fast med
den medföljande nubben. På bilden ser vi Kurt skära till plasten runt dörren.

För att den nu allt mer hägrande torven skulle ligga på plats och inte bara glida
av den hala plastmattan så spikade vi upp tvärgående slanor utanpå.
Tja, sen var det bara att börja lägga på torv. Och det gick undan.
Nu ska det bara buggas en dörr och en lucka att sätta för rökhålet i taket
när man inte är där. Så ska eldstaden fixas lite. Så än är det lite pyssel.
Invigningsfest på fredag!"

"Nåväl, helt klar med den här följetongen är jag tydligen inte.
Dels så har jag ju byggt en dörr. Detta gjordes i torsdags och
jag må säga att det var ett tag sedan jag hamnade i en sån skaparpsykos.
Ni vet när man hamnar i det där tillståndet när man inte känner hunger eller
smärta, man bara grejar på med det man gör tills det är klart.
Dörren är gjord av fyra 1tumbrädor med 2 tvärgående 2tumplank på baksidan.
hela kalaset är ihopsatt med träplugg.

Som dekoration på dörren så ristade jag en liten vers som jag har gått
runt och grunnat på under bygget på kåtan och som blev klar lagomt med dörren.

Väl var du kommer
om väl du vill,
du vän som vandrar 
på vägen.

Den värsta 
av värdar 
vore den
som vägrade
vandraren värme.
Jag tror fan att ristningen tog längre tid än att bygga själva dörren. 



Så hur det nu var så blev det invigning i fredags. En trevlig liten tillställning
i all ära. Men det visade sig att det finns en hel del att göra för att få bukt
med röken. Och det visade sig nu ikväll när jag var där och eldade att det
helt enkelt inte går att vara därinne om det blåser kraftigt ute, vilket det gör idag.
Så kan fick släcka elden och fly hals över huvud svärande och morrande med
svidande ögon och ett hår som nog aldrig kommer sluta lukta rök.
Jag skulle tro att vinden mer eller mindre "klipper av" röken så den inte kommer ut
som den ska om det blåser mycket. Jag tänkte mig att att jag ska göra rökhålet lite
stötte och därtill bygga på en svagt lutande kon som en skorsten utanpå.
Det kan ju hjälpa för att få ett bättre drag. Nu i kväll så grävde jag också ner en
inluftskanal utifrån in till eldstaden. Tänkte att det kanske också kan hjälpa.

Men är det någon som har några idéer om hur jag ska kunna få till det här så
tar jag gärna emot tips och goda råd."

"Som jag skrev om i förra torvkåteinlägget så har jag problem med röken.
Nu är en skorsten byggd och har testats. Den i kombination med det nya
inluftsröret funkar ganska bra. Detta förutsatt att man har helt snustorr ved.
Jag har vid några tillfällen varit där och eldat med ved som förvisso har
legat sedan förra året, men okapad och okluven. Det dög inte, väldigt
mycket rök.En fundering är att
man skulle kunna bygga en ännu längre skorsten för att få ännu mer drag.
Jag hade tänkt att jag skulle ha gjort det, men nu finns det ingen tid till det.
Det får komma an på nästa årskull. Man kan ju inte lämna ett arv som
bara smakar sött, lite beska kan ju behövas också.
Det hade varit väldigt roligt om det flyttade in någon där nästa år så man
kunde få höra hur bygget funkar i det långa loppet.
Här ovan ser ni den nytillbyggda skorstenen. Jag gjorde den inte konisk,
utan helt rak. Den är ungefär dubbelt så lång som det man ser. Jag hade
upp mer torv runtom, mest för att det såg så fult ut med en hög låda
som stod hipp som happ på taket. Frågan är dock om den behöver vara
längre...  
 Här ser man inluftsröret från utsidan. Man kan ju tänka att man
behöver ett finmaskigt nät för möss... men tro mig, dom kommer
in ändå. Och gör dom det medans man eldar, tja, då får dom
se ljuset i tunneln två gånger på samma dag. Röret går nämligen in
i eldstaden. 


Jag satt och funderade över röken och tänkte att jag som aldrig
har sett en torvkåta med skorsten. Och inneeld, speciellt på natten
ska ju vara rökig. På ritningen från boken "Från stock till stuga"
som jag har tagit mycket av inspirationen till det här projektet
ifrån finns ingen skorsten. Jag satt mig att leta efter svart i
Yngve Ryds "Eld, flammor och glöd - Samisk eldkonst" och
jag tror jag fann ett aningen snopet svar. Folk som bodde i
såna här byggen var ju lite mer härdade mot rök än vad
Johan, uppväxt i villaområde i mellansverige, är. Kan
vara en del av förklaringen. Men det har nog mycket med
allmän okunskap att göra.

Nästa torvkåta blir bättre."

Thank you Johan for such a great Torvkåta and for the great photos and info.

No comments:

Post a Comment